Psykosyntes

 

Roberto Assagioli (1888-1974)

 

Bakgrund

Psykosyntesen skapades av den italienske psykiatern Roberto Assagioli. Under början av 1900-talet kom han som ung medicinstuderande i kontakt med psykoanalysen. Han blev en av dess pionjärer i Italien och ägnade sin doktorsavhandling La psicoanalysi åt den. Tidigt insåg han psykoanalysens begränsningar på så sätt att den ofta sysselsatte sig med de mörka sidorna av människans personlighet. Enligt Assagioli har människan en inneboende kapacitet för altruistisk och heroisk handling. Hon ställer sig existentiella frågor och har högre behov av mening och självförverkligande. Att blockera eller inte ta dessa frågor på allvar kan leda till ett begränsat, glädjelöst sätt att leva – ja, till och med till sjukdom. I likhet med existentiella psykologer som Viktor Frankl och Aaron Antonovsky satte Assagioli människans sökande efter meningsfullhet i centrum för den terapeutiska dialogen. Han argumenterade, jämte humanister som Abraham Maslow och den analytiska psykologins skapare Carl Jung för att dessa livsfrågeteman också ska föras in i psykologin och i dess terapeutiska praktik, för att skapa en helhet. Centralt inom psykosyntesen är också upplevelsen av ett unikt själv, ett varande som ger sig till uttryck genom våra unika personligheter. Psykosyntesen har kallats för ”en psykologi med själ, som understryker värdet av intuition, inspiration och kreativ insikt.

 

Upplevelsen av jaget

Psykosyntesen handlar i grunden om att uppleva sig som ett medvetet väljande ”jag”. Om att komma till insikt om förhindrande mönster och pålagringar. Jaget kan ses som en observatör av tankar och känslor. Den bär också på viljan, vår drivkraft att skapa oss det liv vi önskar. Vid sidan av jag-upplevelsen finns också delpersonligheterna, olika mönsterbildningar som skapats under vår livstid. De kan utgå från våra roller, hemma och på arbetet. De kan också handla om att Prestera, Underhålla, Vara till lags, Unika begåvningar, Försvar och Attack och mycket annat. Delpersonligheterna både hjälper oss och begränsar oss. Vilka typiska mönster skulle du säga att du har och hur fungerar de? Att göra sig medveten om dem och hur och när de framträder i livet är väl investerad tid.

 

Upplevelsen av Självet

Psykosyntesen inkluderar också erfarenheterna av något högre i tillvaron och inom oss. Många har upplevt glimtar av vägledning, en inre samvetsröst eller liknande. Detta kan vara en religiös eller andlig upplevelse, men det är upp till var och en att bedöma. För andra kan det vara en slags hypotes om livet, att det kan finnas något högre, eller inte. Återigen andra är inte alls särskilt intresserade av det här temat. Det viktiga är att veta att sådana erfarenheter ingalunda kommer att ses på med skepsis, utan tvärtom behandlas med all respekt, om du skulle välja att ta upp dem under samtal med mig.